rättsskolor

Rättsskolor är traditioner inom rättsfilosofi och rättsvetenskap som försöker förstå vad lag är, varifrån den kommer och vilken funktion den har i samhället. Begreppet används för att beskriva breda sätt att analysera rättens natur och dess relation till moral, historia och sociala faktorer. Genom historien har flera skolor dominerat rättsteorierna i olika länder.

Naturrättsliga skolan hävdar att lagens grund är universella rättsprinciper som finns oberoende av beslut. Den moraliska ordningen legitimerar eller begränsar statens regler, och lagar bör spegla dessa principer. Denna tradition har influenser på konstitutionella idéer och mänskliga rättigheter.

Historisk rättsskola betonar lagens historiska och kulturella rötter. Rättsregler uppstår ur folkets rättstraditioner och social utveckling; de bör förstås i deras tidsmässiga sammanhang. Savigny och andra var förknippade med betoningen av historik och kodifikation som svar på förändringar.

Rättspositivismen ser rätt som ett system av giltiga regler upprättade av myndigheter; rättens giltighet beror inte på moral. Den skiljer rätt från moral och betonar rättsordningens inre logik.

Sociologisk rättssko och rättsrealisme ser lag som ett socialt fenomen som speglar makt och praktisk tillämpning. Dessa traditioner förespråkar ofta empirisk forskning av hur lag används i verkligheten.

Sammanfattningsvis används rättsskolor som verktyg för att analysera lagens natur och funktion, och debatterna mellan dem formar rättsfilosofi och undervisning i Sverige och internationellt.