rättsgrundsatser

Rättsgrundsatser är grundläggande principer som ligger till grund för tolkning och tillämpning av lag i Sverige. De fungerar som vägledande normer när lagtexten är vag eller saknar tydlig lösning, och syftar till att upprätthålla rättssäkerhet, rimlighet och förutsebarhet i rättsordningen. Principerna är inte alltid kodifierade i en särskild lag utan kommer fram genom konstitutionen, internationella överenskommelser, rättspraxis och juridisk doktrin. De används av domstolar och myndigheter som tolkningsverktyg och som kontrollinstrument över offentliga beslut.

Vanliga exempel på rättsgrundsatser är laglighetsprincipen (att offentlig makt får utövas endast i enlighet med lag), rättssäkerhetsprincipen (rätt till rättvisa processer, rimlig behandling och förutsägbarhet), och proportionalitetsprincipen (åtgärder som vidtas ska stå i proportion till ändamålet och vara nödvändiga och lämpliga). Likabehandlingsprincipen (lika fall ska behandlas lika, samt motverka diskriminering) hör också till den typen av grundsatser som ofta tillämpas inom förvaltningsrätt och diskrimineringsrätt. Inom straffrätten och offentlig rätt betonas ofta rätten till en rättvis rättegång som en del av rättssäkerhetsaspekten.

Användningen av rättsgrundsatserna sker framför allt när lagtexten är otydlig eller när en myndighets beslut måste bedömas mot riktlinjer som överförväntar sig rättvisa, konsekvens och demokratiska rättsprinciper. De fungerar därmed som ett komplement till lagstiftningen och bidrar till en konsekvent rättstillämpning över tid.