räntapåräntaeffekt

Ränta-på-ränta-effekt, ofta kallad sammansatt ränta, är den effekt som uppstår när den ränta som tjänas på ett kapital också läggs till själva kapitalet. På så sätt blir den nya räntan basen för nästa ränteperiod, vilket leder till snabbare tillväxt än vid enkel ränta. Begreppet används inom privatekonomi, pensionssparande och finansiering.

Principen bygger på återinvesterad ränta och kan beskrivas med formeln Framtida värde A = P(1 + r/n)^(nt), där P är initialt kapital, r är den årliga nominella räntan, n antal gånger per år som räntan kapitaliseras och t tiden i år. Vid kontinuerlig sammansättning används A = P e^(rt).

Exempel: 1000 SEK investerat till 5% årlig ränta under tre år. Med årlig sammansättning blir beloppet ungefär 1000×1.05^3 ≈ 1157.63. Om räntan i stället beräknades som enkel ränta skulle 1000×(1 + 0.05×3) = 1150.

Faktorer som påverkar storleken på effekten är hur ofta räntan kapitaliseras (n), hur hög räntan är, och hur länge pengarna är investerade. Olika kombound-frekvenser, såsom årlig, halvårsvis, kvartalsvis eller månatlig, ger olika avkastningar trots samma nominella ränta. För låneprodukter ökar räntan snabbare när räntan kapitaliseras oftare, vilket också påverkar totala kostnader.

Betydelse och begränsningar: Effekten är central för långsiktigt sparande och pensionering, där små årliga överskott kan bli stora över decennier. Skatter, avgifter och inflation påverkar real avkastning. Ränta-på-ränta-fördelar kräver ofta konstant ränta och reinvestering, och kan innebära risker när marknaderna svänger eller likviditeten är begränsad.