riskbedömningarnas

Riskbedömningarnas syfte är att systematiskt identifiera, analysera och värdera risker som hotar människor, miljön eller verksamhetens tillgångar. Genom att kvantifiera eller beskriva sannolikhet och konsekvenser används de som underlag för beslut om åtgärder, prioriteringar och övervakning. Riskbedömningarnas användning är vanlig inom många sektorer, inklusive arbetsmiljö, hälso- och sjukvård, miljöskydd, teknik och cybersäkerhet.

Processen omfattar ofta context setting, hazard identification, risk analysis och risk evaluation, samt riskbehandling och uppföljning. Resultatet är vanligtvis en riskregister eller en riskmatris som dokumenterar identifierade risker, deras nivåer och ansvarsområden. Riskbedömningarnas output används sedan för att planera och genomföra kontrollåtgärder samt att följa upp effekter över tid.

Metoder inom riskbedömningarnas omfattar både kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt. Vanliga tekniker är riskmatriser, FMEA, HAZOP, fault tree analysis och scenarioplanering. I reglerande sammanhang refereras ofta till standarder som ISO 31000 för övergripande riskhantering och ISO 14971 för medicintekniska produkter; ISO 31010 beskriver riskbedömningstekniker och deras tillämpningar.

Organisationer använder riskbedömningarnas outputs för att utforma kontrollåtgärder, utse riskägare, sätta mål och integrera riskhantering i ledningssystemet. Regelbunden uppdatering av riskregister, kommunikation till berörda parter och kontinuerlig övervakning är centrala inslag.

Begränsningar inkluderar subjektivitet, datamängdens kvalitet, osäkerhet samt att riskerna förändras över tid och med externa faktorer.