reverberationsmätningar

Reverberationsmätningar avser att bestämma hur ljudet i ett slutet utrymme avtar över tid när ljudkällan stängs av. Den viktigaste parametern är reverberationstiden RT60, dvs tiden för ljudnivån att falla med 60 dB i ett givet frekvensband. Kvalitativt används även EDT och rumets absorptionstal för att karakterisera akustiken.

Metoder: Vanliga mätmetoder bygger på impulsrespons eller långsammare excitations såsom MLS eller genererad swept-signal. En ljudkälla avger ett stimuli och mikrofoner fångar ljudet. Responsen dekonvolueras för att framställa en impulsrespons. RT60 bestäms från impulsen genom att extrapolera decays kurva. Mätningar kan göras i flera höjder och positioner och resultaten samlas till ett medelvärde. Förenklingar som Sabine- eller Eyring-formler används ibland för att beräkna absorption och teoretisk RT60 men kräver kännedom om rummets volym och total absorption.

Standarder: Mätningarna följer internationella standarder som ISO 3382-1 för mätning av RT60 och relaterade parametrar i rum. Temperatur och luftfuktighet bör övervakas eftersom de påverkar absorptionen. Noggrannhet uppnås genom kalibrering av utrustning och frekvensspecifika analyser.

Användningsområden: arkitektur och rumsdesign, auditorier, studio- och kammarmätningar, hörsalar och undervisningsrum. Resultaten används i design, kvalitetssäkring och akustikberäkningar.

Begränsningar: Mätresultat förutsätter ofta en diffust spridd ljudfält; i rum med starka diffusions- eller fokusfenomen kan RT60 variera mycket mellan positioner och frekvenser. Ofta rapporteras resultat i flera frekvensband.

---