regnbåge

Regnbåge är ett optiskt och meteorologiskt fenomen där ett spektrum av färger bildas i en båge över himlen när solljus passerar genom vattendroppar i regn eller tät dimma. Ljuset bryts i dropparna, sprids i olika färger och reflekteras sedan inne i droppen, vilket separerar det vita ljuset till färgerna rött till violett.

Den primära regnbågen är den mest kända varianten. Ljuset bryts när det träffar droppen, reflekteras en gång inne i droppen och bryts ut igen när det lämnar droppen. Detta ger en båge med färgerna rött längst ut och violett närmare innanförbågen. Den bildas vid en vinkel på cirka 42 grader till solens position och observeras på motsatt sida av betraktaren i förhållande till solen.

En sekundär regnbåge uppstår vid två inre reflektioner i dropparna och är vanligtvis svagare än den primära. Färgerna är omvända jämfört med den primära bågen, med rött närmare droppens bas och violett längre in mot himlen. Sekundära bågen uppträder vid en större vinkel, cirka 50–53 grader.

Andra fenomen kopplade till regnbågar är supernumerära bågar, som små, pastellfärgade band inuti primära bågen orsakade av ljusets interferens. När dropparna är mycket små kan man även se en vit regnbåge eller fogbåge som saknar tydliga färger.

Etymologiskt kommer ordet regnbåge från svenska ord för regn och båge. Regnbågar uppträder oftast när solen står lågt och det förekommer rikligt regn i öster eller väster, vilket gör dem vanliga i tempererade klimatområden. Observatorer kan ibland se en full cirkel av en regnbåge från höga utsiktsplatser eller flygplan, men den nedre delen ofta döljs av horisonten.