regleringssnedvridningar

Regleringssnedvridningar är ekonomiska distorsioner som uppstår när regleringar påverkar hur pris och kvantitet bestäms på marknader. Även om regler ofta syftar till mål som miljöskydd, konsumentsäkerhet eller rättvis konkurrens, kan de leda till suboptimal resursallokering och onödiga kostnader.

Mekanismerna inkluderar direkta prisregleringar såsom pristak och prisgolv, kvoter och tilldelningar, krav på licenser och tillstånd, skatte- och subventionspolitik samt tekniska produktions- och miljöstandarder. Dessa instrument kan förskjuta incitamenten så att vissa aktörer får anpassa sig bort från den mest effektiva produktionen eller kostnadsstrukturen. Information och friktion i regelverk, regleringsskapande och risk för regleringskapital (regulatory capture) förstärker effekten.

Effekter: minskad konkurrens, högre kostnader för företag, prisökningar för konsumenter, snedvridning av kapital- och arbetsmarknaden samt minskad innovation. I vissa fall uppstår positiva effekter, men nettoeffekten beror på hur väl reglerna uppfyller målen samtidigt som kostnaderna hålls nere.

Policy och reformer: för att minska regleringssnedvridningar förespråkas ofta regler som är konsekventa, transparenta och evidensbaserade. Marknadsbaserade instrument (till exempel utsläppshandel) kan ibland uppnå mål med lägre kostnader än detaljerad reglering. Regelverket bör vara föremål för revision, tydliga mål, kostnads–nyttoanalyser och möjligheten till avveckling.