regimerna

Regimerna är de övergripande politiska systemen som bestämmer hur makt utövas i ett land eller en organisation. De omfattar inte bara vilka som sitter vid makten utan också de grundläggande regler, institutioner och normer som styr hur beslut fattas, hur makten förvärvas och hur den upprätthålls. Ett regims karaktär präglas av konstitutioner, valregler, rättsväsendet, medborgerliga rättigheter och friheter samt kontrollen över säkerhetsapparaten. Regimerna tenderar att bestå över tid, även när enskilda regeringar byts ut, vilket gör dem till ett varaktigt ramverk jämfört med en enskild regering.

Inom samhällsvetenskapen används begreppet regim för att beskriva typen av politiskt styre och hur det varierar över tid mellan olika länder och organisationer. Man skiljer ofta mellan demokratiska regimer, auktoritära regimer, totalitära regimer och hybrider där inslag av demokratiska och autokratiska drag blandas. Klassificeringen grundas vanligtvis i faktorer som fria och rättvisa val, politisk konkurrens, respekt för medborgerliga rättigheter och rättsstatens principer.

Övergångar mellan regimer utgör ett centralt område i regimforskningen. De kan vara gradvisa eller plötsliga och orsakas av faktorer såsom ekonomiska problem, tryck från civila samhället, politiska förhandlingar eller militärt ingripande. Internationell press och diplomatiska relationer kan också påverka hur regimer reformeras eller ersätts, medan stabiliteten hos ett regime ofta bedöms utifrån legitimitet, institutionell kapacitet och innehållet i politiska reformer.