regelverkshänsyn

Regelverkshänsyn avser avvägningen och integrationen av tillämpliga lagar, förordningar, standarder och interna policyer i planering, design och genomförande av aktiviteter inom en organisation. Begreppet betonar att beslut ska präglas av regelverkets krav och att risker och konsekvenser kartläggs i förhållande till vad som krävs av regelverket för den aktuella verksamheten.

Omfattningen är bred och kan täcka miljöregler, arbetsrätt, integritet och dataskydd (GDPR), produktsäkerhet, konsumentskydd, finansiell efterlevnad (t.ex. penningtvätt och finansiering av terrorism), sektorsspecifika standarder (ISO, CE-märkning) samt interna styrningspolicier.

Implementering innefattar oftast regelverkskartläggning, konsekvensbedömningar, riskbedömning, dokumentation och spårbarhet, regelverkshänsyn vid designen, utbildning och kontinuerlig uppföljning. Verktyg som används inkluderar checklister, regulatoriska konsekvensbedömningar (RIA), granskningsspår och tydliga styrningsstrukturer med särskilda efterlevnadsroller.

Fördelar inkluderar minskad juridisk och operativ risk, ökat förtroende hos intressenter, enklare marknadstillträde och bättre förutsägbarhet i projektplanering. Utmaningar består i att hålla jämna steg med föränderliga regler, reglernas mångfald över olika jurisdiktioner, kostnader för efterlevnad samt möjliga avvägningar mellan innovation och reglering.

Regelverkshänsyn är en central del av styrning, riskhantering och efterlevnad (GRC). Den kräver tvärfunktionellt samarbete mellan juridik, risk, upphandling, IT och verksamhet samt gynnas av att integreras i design- och utvecklingsprocesser, ibland beskriven som compliance-by-design eller riskmedveten planering.

Inom offentlig sektor används regelverkshänsyn ofta som vägledning vid upphandling och leverans av tjänster för att säkerställa att lagkrav uppfylls.