redovisningsmått

Redovisningsmått är kvantitativa mått som används i finansiell redovisning för att beskriva ett företags ekonomiska resultat, finansiella ställning och kassaflöden. De är fastställda av redovisningsprinciper och standarder och används i årsredovisningar, delårsrapporter och intern rapportering. Redovisningsmått ska ge en konsekvent och jämförbar bild av företagets ekonomi över tid och mellan olika organisationer.

Vanliga grupper av redovisningsmått inkluderar resultatmått såsom omsättning, rörelseresultat, nettoresultat och EBITDA; balansmått såsom totalt tillgångar, eget kapital och skulder; och kassaflödesmått såsom operativt kassaflöde och fritt kassaflöde. I praktiken används även likviditets- och finansiella mått som soliditet, skuldsättningsgrad och räntetäckning för att bedöma betalningsförmåga och finansiell risk.

Användare av redovisningsmått är bland annat investerare, kreditgivare, myndigheter och företagets egen ledning. Dessa mått används för att analysera lönsamhet, effektivitet, likviditet och finansiell stabilitet, samt som grund för jämförelser över tid och mellan olika företag. Måtten kompletteras ofta med nyckeltal och kommentarer i årliga redovisningar.

Redovisningsmått styrs av nationella och internationella regler som IFRS och svensk redovisning (t.ex. K2/K3). Val av redovisningspolicy och värderingsmetoder kan påverka måttens storlek och jämförbarhet. Estimatuppskattningar och bedömningar, som avskrivningar, nedskrivningar och uppskattningar av osäkerhet, påverkar tillförlitligheten.

Begränsningar med redovisningsmått inkluderar att de är historiskt baserade, beroende av policyval och utsatta för manipulation genom redovisningsval. För att tolka måtten krävs förståelse av kontext, policyer och jämförelsebasis.