pumpningen

Pumpningen är processen att flytta vätskor eller gaser med hjälp av en pump. Begreppet används inom många sammanhang, från vattenförsörjning och industriell processautomation till hushållsmaskiner och biologiska sammanhang där hjärtat fungerar som en naturlig pump. Huvudidén är att skapa en tryckskillnad som får vätskan att röra sig från en plats till en annan.

Principer och typer. Pumpar delas vanligtvis in i två huvudkategorier: positiva förskjutningspumpar och dynamiska pumpar. Positiva förskjutningspumpar flyttar en bestämd volym per cykel och kan leverera högt tryck vid lågt flöde, bra för viskösa vätskor eller vätskor som kräver konstant volym. Exempel är kolvpumpar och diafragma-pumpar. Dynamiska pumpar, eller centrifugala pumpar, ökar vätskans flöde genom att accelerera den med en roterande impeller. Dessa pumpar används vanligtvis där hög genomströmning krävs vid lägre tryck.

Konstruktion och driftskomponenter. Vanliga delar är pumpkropp, impeller (för dynamiska pumpar), tätningar eller packningar, drivlänk och motor samt in- och utgångsanslutningar. Vissa system kräver priming för att avlägsna luft så att pumpen kan börja skapa flöde. Val av typ och material påverkas av vätskans kemiska sammansättning och temperatur.

Användningar och prestanda. Pumpning är central i vattenförsörjning, avloppsvattenhantering, kemisk industri, olje- och gasproduktion samt kyl- och värmesystem. Prestanda mäts vanligtvis i flöde (volym per tidsenhet) och tryck eller höjd. Särskilda parametrar som nedsänkning och sugförmåga (NPSH) påverkar driftsäkerhet och livslängd. Underhåll brukar inkludera tätningsbyten, kontroll av slitage, rengöring och korrekt priming.