pituitära

Pituitära, eller hypofysen, är en endokrin körtel som reglerar många kroppsfunktioner genom hormonomgivning. Den ligger i sella turcica i skallbasen och kopplas till hypothalamus via infundibulum. Hypofysen består av två anatomiska delar: adenohypofysen (främre hypofys) och neurohypofysen (bakre hypofys).

Främre hypofysen avger hormonerna adrenokortikotropt hormon (ACTH), sköldkörtelstimulerande hormon (TSH), luteiniserande hormon (LH), follikelstimulerande hormon (FSH), tillväxthormon (GH) och prolaktin. Frisättningen kontrolleras av hypothalamus genom hypofyssportalkretsloppet och olika hypothalamiska releasing- och inhiberande hormoner, till exempel CRH, TRH, GnRH och GHRH, samt somatostatin. Prolaktin frigörs främst under dopaminets hämmande effekt.

Bakre hypofysen frisätter vasopressin (antidiuretiskt hormon, ADH) och oxytocin. Dessa hormoner syntetiseras i hypothalamus och transporteras via neuroaxon till bakre loben där de lagras och frisätts vid behov.

Kliniskt är hypofysens funktion central för kroppens hormonbalans. Adenom i främre hypofysen kan ge hypersekretion av dess hormon, leda till tillstånd som acromegali eller Cushings sjukdom, eller orsaka hypopituitarism. Diabetes insipidus uppstår ofta vid störningar i bakre hypofysen eller ADH-systemet. Hypofysens styrka och aktivitet påverkas av hormoner från hypothalamus samt av olika centrala regleringsmekanismer och blodförsörjningen via hypofysportalen och elitkärl.