pasteuriseringsteknik

Pasteuriseringsteknik är samlingsbegreppet för de metoder som används för att uppvärma livsmedel och drycker till en kontrollerad temperatur under en viss tid med syftet att inaktivera patogena mikroorganismer och enzymer samt reducera spoilageorganismer, utan att uppnå fullständig sterilitet. Tekniken utvecklades av Louis Pasteur på 1800-talet och utgör en grundläggande del av modern livsmedelsberedning. Den gör att produkterna får längre hållbarhet och säkras mot sjukdomsor­sakande agens, samtidigt som smak och näringsinnehåll ofta bevaras bättre än vid fullständig sterilisering.

Vanliga metoder är HTST, LTLT och UHT. HTST, hög temperatur kort tid, upphettas till cirka 72°C under 15–20 sekunder och kyls sedan snabbt ned. LTLT, låg temperatur lång tid, behandlar cirka 63°C i cirka 30 minuter. UHT, ultrahög temperatur, upphettas till över 135°C i endast några sekunder och paketeras aseptiskt för lång hållbarhet utan kylförvaring. Dessa metoder kan användas i kontinuerlig (flödespasteurisering) eller satsbaserad (batchpasteurisering) utrustning.

Utrustningen består ofta av värmeväxlare (platta eller rör) för att effektivt överföra värme och samtidigt minimera överförlust av näring och smak. CIP-rutiner används för rengöring. Begränsningar inkluderar att pasteurisering inte återställer livsmedlet till helt sterilt tillstånd och att vissa sporer och enzymer kan överleva om förhållandena inte är tillräckliga. Användningsområden omfattar mjölk och mejeriprodukter, fruktjuicer, öl, vin, såser och färdigmat.