partikelmassor

Partikelmassa, eller partikelmassor, avser vilomassan (invariant massa) hos en partikel. Den är ett mått på hur mycket materia en partikel har i vila och används tillsammans med energin och rörelsemängden via relationen E^2 = p^2 c^2 + m^2 c^4. I relativitetsteorin är vilomassan en konstant som påverkar hur partikeln uppför sig i både gravitation och acceleration. I modern fysik används vilomassan som standardmått för fundamentala partiklar.

I Standardmodellen uppstår de flesta massorna genom Higgsfältet via Yukawa-kopplingar. När Higgsfältet genomgår elektrosvag brytning får fermioner som up-, down- och elektronpartiklar massor. W- och Z-bosonerna får sina massor genom samma mekanism i samband med brytningen av den elektrosvaga symmetri. Photonen och gluonen är masslösa i denna ram.

Massorna varierar över många storleksordningar, från elektronens 0,511 MeV till toppkvarkens ungefär 173 GeV. Exempel: elektron 0,511 MeV; muon 105,7 MeV; tau 1,78 GeV; up cirka 2,2 MeV; down cirka 4,7 MeV; strange cirka 95 MeV; charm cirka 1,28 GeV; bottom cirka 4,18 GeV; top cirka 173 GeV. W-boson cirka 80,4 GeV, Z-boson cirka 91,2 GeV och Higgsbosonen cirka 125 GeV.

Neutrino massor är mycket små. Oscillationsexperiment visar att minst två neutrinoarter har olika massor, men den absoluta massan är fortfarande okänd och begränsas av beta-decay- och kosmologiska observationer.