papillerna

Papillerna är små, knoppliknande utväxter av vävnad som finns på olika organ hos människor och andra djur. De tjänar olika funktioner beroende på plats, ofta genom att öka ytan eller bidra till sensorisk upplevelse, mekaniskt stöd eller sekretion. Namnet kommer från latin papilla, “nippa”, och i pluralformen används ofta begreppet papillerna.

På tungans yta finns fyra huvudtyper av papiller: filiforma, fungiforma, circumvallata och foliate. Filiforma är de mest talrika och är tunna, långa och mekaniska utan smaklökar. Fungiforma är svampliknande och förekommer främst i främre delen av tungan och innehåller smaklökar. Circumvallata papiller är större och formar en V-formad rad längst bak på tungen samt är rika på smaklökar. Foliate papiller är veckformade strukturer längs tungans sidor och innehåller också smaklökar. Tillsammans bidrar dessa papiller till upplevelsen av smak och textur.

Inom hudens struktur finns dermala papiller, som är utskott från dermis som förlänger sig in mot epidermis. De innehåller kapillärer och nervändar och ökar näringstillförseln till överhuden samt bidrar till hudens taktila känsel och fingeravtryckens mättnad.

Papiller förekommer också i andra sammanhang i kroppen, där de ofta tjänar att leda vätska, nervsignaler eller blodkärl till en yta. Deras specifika funktion och utseende varierar mellan vävnaderna och är oftast anpassade till organets behov.