omfördelar

Omfördelning, eller omfördelning av resurser, är politiska och administrativa åtgärder som syftar till att flytta ekonomisk välfärd från vissa grupper till andra med målet att minska inkomst- och förmögenhetsskillnader samt att finansiera offentliga varor och tjänster. Vanliga instrument är beskattning—framför allt progressiv inkomstbeskattning och sociala avgifter—samt överföringar och stöd som bostadsbidrag, pensioner, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring samt subventioner till utbildning, vård och kollektivtrafik.

Effekten beror på utformningen av systemen. Omfördelning kan bidra till minskad fattigdom, större ekonomisk jämlikhet och ökad tillgång till viktiga tjänster, men den kan också påverka arbetsutbud, incitament och ekonomisk effektivitet samt medföra administrativa kostnader och risk för målkontrollproblem.

Typiska former av omfördelning är vertikal omfördelning (minskar skillnader mellan inkomstgrupper), horisontell omfördelning (till exempel via regionala eller demografiska behov) och intertemporala åtgärder som arbetslöshetsförsäkring och pensionssystem som jämnar ut inkomster över tiden.

Grunden för omfördelning i modern ekonomi är solidaritet och rättvisa, men även marknadsmekanismernas funktionsproblem och offentlig finansiering av offentliga varor. Länder varierar i hur beroende av omfördelning de är och hur de finansierar den, vilket speglar politiska val och demografiska förhållanden.

Effektivitet och rättvisa mäts ofta med indikatorer som Gini-koefficienten, fattigdomsgraden och disponibel inkomst efter skatter och transfereringar; effekter på tillväxt och arbetsutbud är föremål för politisk debatt.