ogiltighet

Ogiltighet är ett juridiskt begrepp som används inom civilrätten för att beskriva en rättshandling, ett avtal eller ett rättsverk som saknar rättsverkningar. En handling som ogiltigförklarats anses ofta aldrig ha skapat några rättigheter eller skyldigheter, eller så upphör den att gälla från beslutets eller domens tidpunkt. I praktiken kan ogiltighet prövas av domstol eller annan behörig myndighet.

Grunderna till ogiltighet kan vara olika. Vanliga skäl är bristande samtycke, till exempel på grund av tvång, svek eller väsentligt misstag som påverkat beslutet. Bristande rättslig handlingsförmåga, exempelvis hos minderåriga eller personer som saknar tillräcklig psykisk förmåga, är en annan vanlig grund. Det kan också gälla formkrav som inte uppfyllts eller att handlingen strider mot lag eller god rätt, samt handlingar som har ett otillåtet eller olagligt syfte.

Konsekvenserna av ogiltighet innebär oftast att den aktuella rättshandlingen saknar rättsverkan eller att dess verkan upphävs. Parterna kan behöva återgå till sin ursprungliga ställning, och i vissa fall kan ersättning eller återbetalning bli aktuell om prestationer utbytts. Hur lång tid en ogiltighetsprövning får effekt och vilken återgång som är möjlig kan bero på rättsordning och omständigheterna i varje ärende.

Processen för att få en handling ogiltigförklarad varierar, men vanligen krävs rättslig prövning eller beslut av behörig myndighet. Det område som behandlar ogiltighet omfattar ofta avtal, gåvor, kontrakt och andra rättshandlingar där giltigheten står på spel.