näthinnorna

Näthinnan, eller retina, är den ljuskänsliga vävnad som klär ögonglobens insida och utgör en del av centrala nervsystemet. Den finns i båda ögonen och är kopplad till synnerven som för signalerna vidare till syncentrum i hjärnan. Näthinnan består av flera cellager och är uppdelad i en inre neurosensorisk del och ett yttre pigmentepitel.

Strukturen innefattar bland annat neuroretina och pigmentepitelet. Fotoreceptorerna – stavar och tappar – fångar ljusets energi. Signalerna överförs vidare genom bipolära, horisontella och amacrineceller till gangliecellerna, vilka bildar synnerven. Den centrala regionen macula, särskilt fovea centralis, erbjuder mycket hög detaljskärpa och färgseende.

Funktionellt omvandlar näthinnan ljuset till elektriska nervsignaler som tolkas av hjärnan. Stavarna dominerar i mörker och ger nattseende och stor ljuskänslighet, medan tapparna dominerar i färgseende och detaljseende i starkt ljus. Retina bearbetar också visuella signaler innan de lämnar ögat, vilket gör den till en aktiv del av synprocessen.

Blodförsörjningen kommer främst från centralretinala artären och underliggande choroidea. Blod-retina-barriären upprätthålls av pigmentepitelet och endotelceller i kärlen, vilket skyddar retina från omliggande ämnen.

Sjukdomar som påverkar näthinnan kan leda till synnedsättning. Vanliga tillstånd inkluderar näthinnedetachment (avlossning), diabetisk retinopati, åldersrelaterad makuladegeneration och retinitis pigmentosa. Tidig diagnos och behandling är viktigt för att bevara synen. Utvecklingsmässigt bildas näthinnan av neuralt vävnad inom CNS under fosterstadiet och består av flera funktionella cellager som fortsatt specialiseras efter födseln.