nedgångstid

Nedgångstid är ett begrepp som används inom flera discipliner för att beskriva hur lång tid det tar för en kvantitet att minska från ett högt värde till ett lägre.

Inom elektronik och signalbehandling betecknar nedgångstiden ofta falltid: tiden för en signal att falla från hög till lägre nivå. Den definieras normalt mellan 90 och 10 procent av toppvärdet; andra toleranser kan förekomma.

Inom fysik och kemi används begreppet nedgångstid vid avklingning av ett ämne eller en signal, oftast enligt exponentialmodell. Den typiska storheten är tidskonstanten τ i x(t)=x0 e^{-t/τ}; halveringstiden är ett relaterat mått.

Inom biologi och medicin beskriver nedgångstid ofta hur snabbt en koncentration eller effekt minskar efter en stimulans eller behandling.

Inom ekonomi och industri används termen ibland för perioden av nedgång i efterfrågan eller produktion, eller för tiden då utrustning står still vid omställningar och underhåll.

Mätningar av nedgångstid kräver tydliga definitioner av start- och slutnivå samt vilken tidsenhet som används. Rapporterade värden påverkas av mätförhållanden, definierade gränser och instrumentets upplösning.