målelektroden

Målelektroden är den elektrod i en elektrolytisk cell där den aktuella redoxreaktionen sker och där mätningen av signalen görs. I en treelektrod-uppsättning fungerar den som arbets- eller mät-elektroden, medan referenselektroden ger stabil potential och hjälpelektroden sluter kretsen.

Material och yta påverkar känslighet och selektivitet. Vanliga målelektroder består av glaskarbon, kolstavar eller metaller såsom platina eller guld. Ytfunktionalisering och renhet påverkar responsen och motståndet mot föroreningar.

Potentialen styrs av en potentiostat; strömmen ger information om analyten koncentration under diffusionsbegränsade förhållanden. Målelektroden används i tekniker som cyklisk voltammetri och amperemetri.

Förberedelse och underhåll omfattar noggrann rengöring och kalibrering mot standardlösningar. Ytans åldrande och kontaminering kan leda till felaktiga mätningar.

Användningsområden för målelektroden är breda och inkluderar analytisk kemi, miljöövervakning, biosensorer, korrosion och energilagring. Fördelar är hög känslighet och möjlighet till mätning i små volymer, medan begränsningar inkluderar ytförorening och stabilitetsproblem över tid.