molekylærbiologisk

Molekylärbiologi är en gren av biologin som studerar livsprocesser på molekylär nivå. Den undersöker hur molekyler som DNA, RNA och proteiner används och regleras inom celler, samt hur deras interaktioner styr funktioner som replikation, transkription och translation. En central idé är den centrala dogmen: information flyttas från DNA till RNA till protein. Adjektivet molekylärbiologisk används för att beskriva metoder, processer eller tillstånd relaterade till molekylärbiologi.

Metoder och teknik: molekylärbiologi använder tekniker för att undersöka molekylers struktur och funktion, till exempel PCR, DNA-sekvensering, kloning, gel-elektrofores och CRISPR-Cas-systemet. Modern forskning förlitar sig också på genomik och proteomik samt bioinformatik och statistiska metoder.

Historia och utveckling: molekylärbiologi växte fram under 1900-talet, med DNA-strukturens fastställande 1953 och senare utvecklingar som PCR och genredigering. Fältet har blivit allt mer tvärvetenskapligt och integrerar biokemi, genetik, cellbiologi, biophysik och datorvetenskap.

Tillämpningar och etik: på tillämpningssidan används molekylärbiologi inom medicin, diagnostik och läkemedelsutveckling, inom jordbruk och livsmedelsvetenskap samt inom rättsmedicin och miljöövervakning. Den gäller också etiska frågor kring genetisk manipulation, dataskydd och biosäkerhet.

Utbildning och verksamhet: molekylärbiologi studeras vid universitet och högskolor, med spets inom exempelvis genomik, transkriptomik eller proteomik. Forskning bedrivs både i akademiska institutioner och i industrin där mycket arbete handlar om att förstå och tillämpa molekylära mekanismer för att förbättra hälsa och miljö.