minnensparitet

Minnensparitet är en enkel felupptäcktsteknik som används i datorminne för att upptäcka felaktigheter i data genom att lägga till en extra paritetsbit till varje minnesord eller byte. Paritetsbiten beräknas så att antalet uppåtvända bitar i ordet uppfyller ett definierat villkor (vanligtvis jämnt antal 1-bitar vid jämn paritet eller udda antal 1-bitar vid udda paritet).

Så här fungerar det vanligtvis: när data skrivs till minnet beräknas och lagras paritetsbiten tillsammans med data. Vid läsning räknas antalet 1-bitar igen och pariteten jämförs med den lagrade paritetsbiten. Om pariteten inte stämmer rapporteras ett paritetsfel. Pariteten kan antingen vara jämn eller udda, beroende på konfiguration.

Paritetsminne har begränsningar. En enkel paritet kan vanligtvis upptäcka endast ett udda antal fel i ett minnesord, vilket innebär att ett eller flera bitfel kan gå obemärkta om det sker i paritetens jämna andel. Det innebär också att det inte går att korrigera felaktigheter medbart; senare tekniker som ECC (felkorrigerande minne) används för att både upptäcka och rätta fel.

Historiskt användes minnensparitet i äldre och billigare system där kostnad och komplexitet skulle hållas nere. Idag ersätts det i stor utsträckning av ECC-minne i servrar och av minneslösningar utan paritetsbitar i många persondatorer. Minnensparitet förekommer fortfarande i vissa inbyggda system och enklare minneskonfigurationer där grundläggande felupptäckt räcker.