mineralavlagring

Mineralavlagring är processen där mineral bildas och avsätts som fasta faser från lösningar eller smälter. Avlagringar sker när mineraliskt material sätter sig ut ur en vätska, eller när vok avsätts när vätskans egenskaper förändras (till exempel temperatur, tryck eller pH). Mineralen kan bildas direkt i berggrunden eller i sedimentära miljöer och kan uppstå över korta tidsrymder eller över miljontals år.

Vanliga mekanismer bakom mineralavlagring inkluderar precipitation när lösningar blir övermättade och kristaller delas ut, avdunstning i arida miljöer som bildar evaporitmineraler (såsom halit och gips), samt kristallisation från heta hydrotermala vätskor som rör sig genom sprickor i berggrund och avsätter metaller i malmförekomster. Biologiska processer kan också bidra, till exempel i biomineralisation där organismer styr mineralbildning.

Typiska miljöer och former för mineralavlagringar inkluderar evaporitavlagringar i saltbaserade miljöer, hydrotermala malmförekomster i veiner och porer i berggrund, samt diagenetiska avlagringar där cementmaterials bildas i sedimentära bergarter. Speleotemer i grottor, som kalksten och dolomit som avsätts i mineralrika lösningar, är ett annat vanligt exempel.

Mineralavlagringar är ofta av ekonomiskt intresse, eftersom de kan utgöra viktiga malm- eller byggmaterial. Exempel är bergarts- och industriminera som halit, gips, kalksten samt koppar-, bly- och zinkmalmer. Förvaltning och forskning fokuserar på bildningsprocesser, hållbar utvinning och miljöpåverkan.