miljötyper

Miljötyper är en term som används inom ekologi, landskapsplanering och miljöförvaltning för att klassificera landskap och miljöer i olika typer baserat på gemensamma ekologiska och fysiska kännetecken. En miljötyp beskriver typkombinationer av klimat, geologi, jordarter, markfuktighet, vegetation, vattenregim och ofta människans påverkan. Syftet är att skapa användbara kartor och referensramar för planering, övervakning och bevarande av biologisk mångfald samt kulturmiljöer.

En miljötyps konstruktion bygger ofta på indikatorer som temperatur och nederbörd, höjd över havet, jord- och markförhållanden, landanvändning och vegetation. Data samlas in och sammanställs i GIS-miljöer så att kartor kan visa var olika miljötyper förekommer och hur de förändras över tid. Begreppet används i olika sammanhang, från regional planering till miljöbedömningar och naturvård.

Vanliga miljötyper kan delas in i naturliga och semi-naturala miljöer samt miljöer präglade av mänsklig aktivitet. Exempel på standardkategorier är skogstyper, våtmarker, fjäll- eller tundraalirl, öppna hed- och kulturlandskap, kustnära och vattendrag samt olika urbana eller suburban- miljöer som parker eller industriområden. Inom vissa system kan man även särskilja kulturlandskap och andra kulturmiljötyper som speglar historisk användning och bevarandevärden.

Användningen av miljötyper innebär ofta stöd för beslutsfattande, exempelvis vid planering av ny bebyggelse, skydd av biologisk mångfald, anpassning till klimatförändringar och tourismustrategier. Begränsningar inkluderar beroende av datakvalitet, föränderliga landskap och behov av regelbundna uppdateringar.