markanvändningskartor

Markanvändningskartor är kartor som beskriver hur marken i ett område används eller har täckts. De bygger på information från fjärranalys, markinventering och fältobservationer och lagras i geografiska informationssystem. Kartorna delar in marken i olika användnings- eller marktäcksgrupper, till exempel tät bebyggelse, jordbruksmark, skog, våtmarker, öppet vatten och kala ytor. I mer detaljerade produkter kan även olika grödor, betesmarker och skogsslag särskiljas. Kartorna uppdateras över tid för att visa landskapsförändringar.

Data kommer ofta från fjärranalys med sensorer som Landsat och Sentinel-2, kompletterat med flygbilder och fältobservationer. Klassificeringen kan vara övervakad eller icke-övervakad och baseras ofta på objektbaserad bildanalys, med validering mot referensdata. Resultaten levereras vanligtvis som raster- eller vektordata och kan anpassas till olika skala och tillförlitlighetsmått.

Användningsområden inkluderar mark- och vattenplanering, stads- och regional planering, jord- och skogsbruk, naturvård, klimatanpassning och riskbedömning som översvämningar. De stödjer beslut, miljöövervakning och uppföljning av policys, inklusive EU-rapportering som CORINE.

I Sverige produceras markanvändningskartor av Lantmäteriet och regionala myndigheter, och de görs ofta tillgängliga som öppen data via geodata-portaler. Europeiskt samarbete använder ofta CORINE Land Cover, medan nationell detaljeringsgrad varierar mellan kartor och klassifikationer.

Begränsningar inkluderar klassificeringsmissar, upplösning och tidsuppdateringsfrekvens som ger osäkerheter. Trots detta är markanvändningskartor en grundläggande källa för planering, miljöövervakning och forskning.