landskapsförändringar

Landskapsförändringar är förändringar av landskapets yta, struktur och funktion som sker över tid. Begreppet används inom geografi, geomorfologi och miljövetenskap och omfattar både naturliga processer och sådana som orsakas av människor. Förändringarna kan vara långsiktiga och omfattande eller lokala och snabba.

Naturliga processer innefattar glaciation och avsmältning, erosion och sedimentation, flodavlagringar och deltautveckling, kustnära processer samt tektonisk aktivitet och vulkanism. Isostatiska justeringar efter istider kan höja eller sänka kustlinjer och inlandslägen. Klimatvariationer påverkar vegetation och markanvändning och leder till vidare förändringar i landskapets struktur.

Mänsklig aktivitet orsakar också landskapsförändringar i stor skala. Avverkning av skog, jordbruk, urbanisering och infrastrukturbyggande ändrar hydrologi och markanvändning. Dämmanläggningar, vattenkraft, kanalisation och omorganisation av vattendrag kan omforma floddalar och sjösystem. Gruvdrift och andra markförändringar medför erosion och ny sedimentation. Restaurering av våtmarker och andra åtgärder kan samtidigt skapa nya landskapsbildningar.

Forskning om landskapsförändringar kombinerar geologi, geomorfologi, kartografi, fjärranalys, GIS och historiska källor. Syftet är att förstå orsaker, tidsförlopp och konsekvenser samt hur landskapet kan förvaltas på ett hållbart sätt.