magmatisen

Magmatisen är ett geologiskt begrepp som används för att beskriva magmatiska processer och produkter, det vill säga bildningen av magma, magmaets evolution och de bergarter som bildas när magma svalnar och kristalliseras.

Magmatiska processer uppstår framför allt genom partiell smältning av bergarter i manteln eller jordskorpan. Smältan kan förändras genom assimilation (inblandning av omgivande bergarter) och genom fraktionerad kristallisation, vilket leder till olika magmaets kemiska sammansättning under dess resa genom skorpan.

Beroende på kemisk sammansättning delas magma in i felsiska, intermediära, mafiska och ultramafiska typer. Felsiska magmaer har hög kiselsyra och lämnar ljusare bergarter som granitlika; mafiska magmaer innehåller mer magnesium och järn och bildar mörkare bergarter som basalt eller diorit.

Magma rör sig genom skorpan och kristalliserar intrusivt om det stannar under ytan, vilket bildar plutoner och sill. När magma når ytan bildas extrusiva bergarter vid vulkanisk aktivitet; vanliga exempel är ryolit, andesit och basalt.

Magmatismen är starkt kopplad till plattektonik och sker främst i zoner med riftning, subduktion och i hotspots. Processerna påverkar jordskorppens sammansättning och mineraliska resurser och spelar en central roll i jordens geologiska historia.

Forskningen inom magmatism använder isotopanalyser, geokronologi och geokemi för att förstå tidsramar, mantelprocesser och tektoniska mekanismer.