mångtydighet

Mångtydighet är ett begrepp inom lingvistik som beskriver när ett uttryck, en fras eller en sats kan tolkas på mer än ett sätt. Den uppstår ofta på flera nivåer: lexikal mångtydighet där ett ord har flera betydelser (polysemi eller homonymi), syntaktisk eller strukturell mångtydighet där en sats kan tolkas med olika grammatiska kopplingar, samt pragmatiskt betingad mångtydighet som beror på kontext och gemensam kunskap.

Etymologiskt består ordet av mång- ('flera') och tyd ('betydelse'), tillsammans med suffixet -het som bildar ett abstrakt substantiv. I svenskan används begreppet framför allt inom lingvistiken för att särskilja olika källor till osäkerhet i tolkningen av språk.

Exempel och former av mångtydighet varierar. Syntaktisk mångtydighet uppstår när grammatiken låter flera tolkningar vara möjliga, till exempel i meningen Jag såg mannen med kikaren, som kan tolkas som att jag använde kikaren eller att mannen hade kikaren. Lexikal mångtydighet kommer från ord med flera betydelser, som banken kan syfta på en finansiell institution eller en strandbank beroende på kontext. Pragmatisk mångtydighet uppstår när betydelsen kräver bakgrundskunskap eller gemensam världsåskådning för att avgöras.

Betydelse och hantering: Mångtydighet är central inom litteratur, juridik och språkvetenskap och kan vara både källa till rikedom och till missförstånd. Inom natural language processing används disambigueringstekniker, kontextanalys och maskininlärning för att avgöra den mest sannolika tolkningen i olika sammanhang.