läsfel

Läsfel är en term som används inom svensk utbildning för att beskriva svårigheter med läsning, särskilt avkodning av ord och läsflyt, ofta även läsförståelse. Det är inte en specifik medicinsk diagnos utan ett beskrivande begrepp som används när elever har problem med läsning. I praktiken kan läsfel överlappa dyslexi, men orsakerna är varierande och kan inkludera fonologiska svårigheter, språkförseningar eller begränsad läs- och språkexponering.

Vanliga tecken är långsam eller felaktig avkodning, frekventa läsfel och svårt läsflöde, samt undvikande av läsning. Läsfel kan förekomma i olika åldrar och påverka både läsning och förståelse. Orsakerna varierar och kan inkludera språk- eller läsrelaterade störningar, neurodevelopmentala faktorer eller bristande tidigare läsövning.

Bedömning görs vanligtvis av skolpsykolog, logoped eller annan specialist. Den omfattar tester av avkodning, läsflyt, läsförståelse och fonologisk medvetenhet, samt syn- och hörselundersökning. Behandling bör vara evidensbaserad och innefatta systematisk undervisning i fonemisk medvetenhet och läsningsträning, gärna i multi-sensorisk form. Praktiska insatser inkluderar avkodningsträning, användning av lättlästa texter samt stöd som extra tid, ljudböcker eller text-till-tal.

Utbildningssystemet i Sverige betonar tidiga insatser och anpassat stöd. Skolan kan erbjuda individuella stödinsatser, extratimmar eller åtgärdsprogram och kräver samarbete mellan lärare, vårdnadshavare och elevhälsa samt skolans specialpedagoger. Vid behov kan hänvisning göras till habilitering eller andra externa resurser.