läckagetestning

Läckagetestning, eller läckageprovning, är en provningsmetod för att avgöra om ett objekt eller system släpper igenom gas eller vätska, samt för att uppskatta läckans storlek och plats. Syftet är att verifiera integritet, funktion och att uppfylla krav på prestanda och säkerhet.

Grundläggande principer är att skapa ett definierat tryck- eller vacuumdiff differential och därefter mäta läckaget. Kvantitativa metoder inkluderar tryckfallstest, tryckökning och vakuumförfall, ofta uttryckt som läckagevolym per tidsenhet eller som förändring i tryck över tid. Tracer gaser som helium eller SF6 används tillsammans med sensorer eller masspektrometri för att lokalisera och kvantifiera läckor. Kvalitativa tester som bubbelprov ger snabb screening.

Användningsområden inkluderar bil- och flygindustrin, elektronik, medicinteknik, läkemedelsförpackningar, byggsektorn och rörsystem. Läckagetestning används också vid utveckling och produktion av tätningar, ventiler och trycksatta enheter.

Genomförande: objektet isoleras eller avgränsas, ett referenstryck eller vakuum upprättas, och läckaget mätts över tid. Acceptanskriterier fastställs av produktkrav eller standarder och dokumenteras.

Noggrannhet påverkas av provutrustning, geometri, temperatur, bakgrundsläckor och hur provet genomförs. Kalibrering och kontroll av testförhållanden är viktigt.

Säkerhet och standarder: tester följer branschrelevanta riktlinjer och krav på hantering av tryck samt farliga gaser. Resultaten används för kvalitetskontroll, produktutveckling och efterlevnad av regler och standarder.

Sammanfattning: läckagetestning är avgörande för att säkerställa att produkter och system uppfyller krav på täthet och prestanda.