luftvägsorgan

Luftvägsorgan är organ i andningssystemet som möjliggör in- och utandning av luft. De består av övre luftvägarna (näsa och näshåla, munhåla, svalg och struphuvud) samt nedre luftvägarna (trachea, bronker och bronkioler) och lungornas gasutbytesenheter, alveolerna, där syre tas upp och koldioxid avges. Tillsammans fungerar luftvägsorganen som en ledväg som värmer, fuktar och renar inandad luft samt transporterar den till och från lungorna.

Funktionerna omfattar uppvärmning, fuktning och rening av luft via mucus och flimmerhår, i det mucociliära systemet som fångar upp partiklar och mikroorganismer och för dem vidare mot svalget. Övre luftvägarna har pseudostratifierat cilierat epitel med körtlar; nedre luftvägarna övergår i tunnare epitel, och alveolerna består av typ I pneumocyter för gasutbyte och typ II pneumocyter som producerar surfaktant.

Luftvägssjukdomar är vanligt förekommande, bland andra infektioner som förkylning och influensa, samt tillstånd som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), bronkit och lungcancer. Svullnad, slemproduktion eller förträngning i luftvägarna kan leda till andningssvårigheter och nedsatt gasutbyte.

Embryologiskt utvecklas luftvägarna ur ventral del av föregående tarmens endoderm, och bildar trachea, bronchialträdet och slutligen alveolära enheter under fosterlivet.