livstidsrisiko

Livstidsrisk, eller livstidsrisk för en sjukdom, är sannolikheten att en person i en definierad befolkning kommer att drabbas av sjukdomen under resten av livet, ofta beräknad fram till en viss ålder som till exempel 85 eller 90 år. Begreppet uttrycker en kumulativ risk över åldern snarare än en årlig risk och tar vanligtvis hänsyn till konkurrerande dödlighet.

Hur livstidsrisk beräknas kan variera beroende på data och metod. Den byggs normalt på åldersspecifika incidens- och dödlighetsdata och kräver hänsyn till att personer kan avlida innan sjukdomen uppträder. I praktiken används olika statistiska estimators, till exempel Kaplan-Meier när konkurrerande risk inte anses viktig, eller cumulerad incidensfunktion vid närvaro av konkurrerande dödlighet.

Användningen av livstidsrisk är vanlig inom folkhälsa, klinisk rådgivning och genetisk information. Den ger en överskådlig bild av hur stor sannolikheten är att en individ i en viss åldersgrupp eller kön kommer att drabbas av en sjukdom under sin livstid och används i beslut om screening, prevention och kommunikation av risker. Siffrorna är beroende av befolkning, geografi, tidpunkt och riskfaktorer såsom ålder, kön, livsstil och ärftlighet.

Begränsningar finns: livstidsrisk är en populationell uppskattning och är inte en garanti för en viss individ. Den kan förändras över tid med nya behandlingar, förebyggande åtgärder eller förändringar i befolkningens sammansättning och livsstil. Subgrupper kan ha mycket olika risker, vilket gör att tolkningen bör anpassas till kontexten.