livmoderslemhinnan

Livmoderslemhinnan, på svenska ofta kallad endometriet, är slemhinnan som klär livmoderns inre hålighet. Den består av ett cylindriskt epitel med körtlar, underliggande stroma samt riklig blodförsörjning genom spiralartärer. Endometriet ses som uppdelat i två lager: stratum basalis som ligger närmast myometrium och fungerar som en källa till regeneration, samt stratum functionalis som byggs upp och avstöts varje menscykel.

Funktion och fysiologi

Endometriet spelar en central roll i menstruationscykeln och tidig graviditet. Under proliferationsfasen, stimulerad av östrogen, byggs stratum functionalis upp. I sekretionsfasen, där progesteron dominerar, skiljer körtlarna ut sekret och endometriet förbereds för implantation. Om en befruktad äggcell inte fäster sig sjunker endometriet och avstöts under menstruationen. Vid befruktning och tidig graviditet genomgår endometriet decidualisering, vilket innebär att stromala celler omvandlas för att understödja implantationen och tidig placentation.

Cykliska förändringar

Cykeln påverkar mängden och utseendet av endometriet. Efter menstruation börjar proliferation och uppbyggnad av lagret; under sekretionsfasen blir epitelet och körtlarna mer sekretoriska. Denna period kallas ofta det fönster för implantation, då receptiviteten till ett embryo är som störst.

Clinical relevance

Orsaker till endometrieliditet och onormal menstruation kan inkludera endometrios, endometrial hyperplasi och endometrial cancer. Endometriumets funktion är därmed centralt för reproduktion och gynekologisk hälsa.