likströmsströmmar

Likströmsströmmar, eller DC, är elektriska strömmar som huvudsakligen flyter i en bestämd riktning. Riktningen förändras inte som vid växelström (AC). Den grundläggande enheten är ampere (A). Polariteten definieras ofta från positiv till negativ pol.

Källor till likström är olika typer av källor som producerar DC: kemiska celler och batterier, ackumulatorer och solpaneler. I elektronik används likströmsförsörjningar eller växelströmsrecifierare med filter för att skapa stabil DC. För långdistansöverföring används ibland högspänningslikström (HVDC).

Egenskaperna hos DC är i grunden en konstant riktning, men spänningen eller strömmen kan variera över tid beroende på källa och belastning. I praktiken förekommer ofta små variationer (ripple) som följer omvandlingens eller källans karaktär. DC används där konstant spänning krävs, exempelvis i datorer, batteridrivna enheter, elektronik och motorstyrning. Till skillnad från många AC-motorer kräver DC-motorer ofta särskilda styrmetoder.

Mätning och säkerhet: DC mäts med verktyg som multimeter eller strömklämmare. Hantering kräver skydd mot överbelastning och kortslutning, eftersom I^2R-uppvärmning kan orsaka värme, skada eller brand.

Historia och användning: Begreppet DC användes tidigt i elektricitetsstrider mellan likström och växelström. Idag används DC i energilagring, elektronisk utrustning, lokala kraftsystem och HVDC-länkar för långdistansöverföring.