lagringskontroller

En lagringskontroller är en elektronisk enhet som hanterar kommunikationen mellan en dator eller server och lagringsenheter som hårddiskar och SSD:er. Den tar emot I/O-förfrågningar, schemalägger dem och dirigerar dem till rätt enhet, samtidigt som den returnerar data till värden. Lag­ringskontrollen kan också tillhandahålla funktioner som fel- och prestandamonitorering samt hantering av volymer och redundans.

De vanligaste typerna är hårdvarukontroller (RAID-kontroller) som installeras som egna kort i PCIe-slots, och mjukvarukontroller som körs i operativsystemet. Kontrollerna stöder olika gränssnitt, bland annat SATA, SAS och NVMe via PCIe. NVMe-kontroller-system utnyttjar direkt kommunikation med moderna SSD:er för högre prestanda. AHCI är traditionell protokollnivå för SATA, medan NVMe ger lägre latens.

Funktioner inkluderar caching (tillfälligt lagringsminne för snabbare läs/skriv), I/O-schemaläggning och olika RAID-nivåer (t.ex. RAID 0, 1, 5, 6, 10) som ger fel­tolerans och prestandaförbättring. Många kontroller­system har stöd för hot spares, rekonstruering vid diskfel och SMART-övervakning. Multi-path I/O möjliggör flera vägar till lagringen för ökad tillförlitlighet och bandbredd.

Användningsområden inkluderar servrar, datacenter och arbetsstationer med höga I/O-krav samt virtualiseringsmiljöer. Vid val av lagringskontroller bedöms antal portar och kanaler, överföringshastigheter, stöd för RAID-nivåer och cacheminne, redundans i strömförsörjning samt kompatibilitet med anslutna enheter och operativsystem. Lagringskontrollers bidrar till prestanda, skalbarhet och driftsäkerhet i lagringsinfrastrukturer.