körtelcellerna

Körtelcellerna är specialiserade epitelceller som ingår i körtlar och ansvarar för produktion och sekretion av olika ämnen, till exempel enzymer, hormoner och mucus, samt svett och tårvätska. De förekommer i många vävnader och kan vara enskilda celler eller bilda större glandulära strukturer. Körtlarna delas vanligen in i exokrina körtlar, som utsöndrar sekret via utförsgångar till kroppens ytor eller hålrum, och endokrina körtlar, som frisätter hormoner direkt i blodet utan utförsgång.

Den typiska organisationen är acini eller tubuli där körtelcellerna ligger i förhållande till lumen. Cellerna är ofta polariserade med en apikalt belägen sekretorisk del och en basolateral yta som står i kontakt med blodförsörjningen. Sekretionsmekanismerna varierar och kan vara merokrin (sekretoriska vesiklar exocytoteras), apokrin (del av cytoplasman avknoppas) eller holokrin (hela celler avstöts).

Exempel på exokrina körtlar är spottkörtlarna och svettkörtlarna, vilka producerar seröst respektive mucuslikt sekret. Endokrina körtlar ansvarar för hormonproduktion som utsöndras till blodet, exempelvis i sköldkörteln och i bukspottkörtelns öar av Langerhans.

Regleringen av körtelcellernas aktivitet sker främst via nervsystemet och olika hormoner. Kliniskt är förändringar i körtelcellerna betydelsefulla eftersom de kan ge upphov till sjukdomar och tumörer, till exempel adenokarcinom eller andra glandulära tillstånd.