kvantifieringens

Kvantifieringens betecknar processen att ange kvantiteter i språk och logik. Inom lingvistik, semantik och formell logik undersöks hur kvantifierare uppträder i meningar, hur de förhåller sig till predikat och hur skopet mellan kvantifieraren och negationen tolkas.

De viktigaste typerna är universella kvantifierare som alla och existensiella som någon eller några. Numerella uttryck som tre böcker och måttkvantifierare som mycket, lite används också som kvantifierare. Kvantifierare kan vara distributiva eller kumulativa och deras tolkning påverkas av kontext och av vilka andra operatorer som förekommer.

Satsens struktur påverkar tolkningen av kvantifieringens. I många språk står kvantifierare före huvudnominalfrasen, till exempel alla studenter eller några böcker. Negation och modala operatorer kan skifta kvantifierarens scope, vilket leder till olika tolkningar.

Formellt representeras kvantifierare ofta i logik med ∀ och ∃. Generalized Quantifier Theory utvidgar detta till att hantera relationer som de flesta, få och jämförelser mellan mängder och predikat.

Historiskt har kvantifiering varit central i logik och semantik sedan 1800- och 1900-talen med arbeten av Frege, Russell och senare Barwise och Cooper. Inom språkforskning och datorlingvistik används teorin om kvantifiering för att analysera mening och syntaktisk struktur samt för NLP-uppgifter som maskinöversättning och informationsutvinning.