kunskapsbrist

Kunskapsbrist är ett tillstånd där individer, grupper eller samhällen saknar tillräcklig kunskap inom ett visst område eller i en viss fråga. Det kan gälla grundläggande färdigheter, yrkeskunskap eller kunskap som behövs för att fatta informerade beslut. Viktigt är att kunskapsbrist inte bara handlar om okunskap i sig utan även om ojämlikt tillträde till information och möjligheter att tillägna sig ny kunskap.

Orsakerna inkluderar informationsasymmetri mellan aktörer, snabb teknisk och social förändring som gör tidigare kunskap mindre relevant, bristande utbildning eller digital kompetens, språkliga hinder, geografiska eller ekonomiska skillnader samt komplexa institutionella system som gör relevant information svåråtkomlig.

Konsekvenserna är tvärgående och kan påverka beslutsfattande och kvaliteten i verksamheter. Inom näringsliv och offentlig sektor kan kunskapsbrist leda till ineffektivitet, säkerhetsrisker, felinvesteringar och sämre tjänster. Inom hälsa och folkhälsa ökar risken för missförstånd när ny information kommuniceras. I samhälls- och klimatpolitik kan bristande förståelse hindra övergångar till evidensbaserade åtgärder och långsiktig planering.

Vanliga sammanhang är skolväsendet, arbetslivet, forskning och offentlig förvaltning samt politikens användning av ny kunskap. Exempel på utmaningar finns under pandemier när allmänheten behöver förstå komplex medicinsk information, i klimatarbetet där policyutvecklare och medborgare tolkar data, eller i digitala övergångar där digital kompetens är avgörande.

Åtgärderna omfattar utbildning och vidareutbildning, informations- och medie-läskunnighet, kunskapshantering och kunskapsöverföring mellan forskning och praktik, tydlig kommunikation, användaranpassad information samt öppna data. Mål är att öka tillgången till relevant kunskap och främja evidensbaserade beslut.