kulturvetenskaper

Kulturvetenskaper är ett paraplybegrepp som används särskilt i nordiska länder för att beskriva discipliners studier av kultur som ett centralt föremål för undersökning. Området omfattar forsknings- och utbildningsinriktningar som studerar hur kulturer uppfyller betydelser, uttrycks och förstås, samt hur kulturella praktiker relaterar till makt, identitet och samhälle.

Discipliner som ofta räknas till kulturvetenskaperna är konstvetenskap, litteraturvetenskap och språkvetenskap, religionsvetenskap samt kulturantropologi (eller etnologi). Även arkeologi, folkloristik, mediavetenskap/medievetenskap, museologi och olika former av kultur­sociologi och genusstudier är vanliga inslag. Exakt sammansättning varierar mellan universitet och land.

Metoderna inom kulturvetenskaperna är ofta kvalitativa och tolkningsbaserade. Forskningen nyttjar text- och diskursanalys, etnografi, arkivforskning och jämförande metoder, ofta i nära dialog med teoretiska ramverk från hermeneutik, kritisk teori, postkolonial studier och bredare samhällsteori.

Målsättningen är att förstå hur kulturer skapas, kommuniceras och upplevs; hur betydelser konstrueras och hur identiteter formas, samt hur kulturella fenomen står i relation till ekonomiska, politiska och historiska sammanhang. Utbildningar inom kulturvetenskaper finns på kandidat-, magister- och doktorandnivå och leder till arbete inom akademi, museer, bildningssektorn, media och offentliga institutioner.

Historiskt har begreppet kulturvetenskaper formats inom den europeiska humanioras och samhällsvetenskapers utveckling och anpassats i nordisk högre utbildning som ett integrerat sätt att studera kultur ur flera perspektiv.