kortdistanskommunikation

Kortdistanskommunikation avser överföring av data mellan två eller flera enheter på mycket kort avstånd. Räckvidden varierar från millimeter till några tiotals meter beroende på teknik och miljö, med fokus på snabb, kontaktlös kommunikation och låg energianvändning.

Vanliga tekniker är NFC, RFID, Bluetooth och infraröd kommunikation. NFC fungerar ofta inom några centimeter och används för säkra betalningar och enkel parning. RFID kan vara passivt eller aktivt och finns i HF (cirka 13,56 MHz) och UHF (860–960 MHz). Bluetooth, särskilt BLE, stödjer tvåvägs kommunikation inom några meter och används för pairing och datautbyte. Infraröd kommunikation kräver vanligtvis synlig sikt och har begränsad räckvidd.

Räckvidd och hastighet varierar kraftigt mellan teknikerna. NFC och RFID överför små mängder data över mycket korta avstånd, medan BLE kan hantera större mängder data över några meter. Säkerhet och integritet är också varierande; många NFC- och RFID-lösningar stödjer autentisering och kryptering, medan oönskad avlyssning är en risk utan skydd. Betalningar, åtkomstsystem och vissa IoT-tjänster kräver starka säkerhetsfunktioner.

Användningsområden inkluderar kontaktlösa betalningar och mobilplånböcker, passerkontroll, biljettlösningar, spårning av varor samt parning av trådlösa enheter och smarta hem-enheter. IoT-applikationer utnyttjar kort närhet för enkel och säker kommunikation.

Standards och aktörer inom kortdistanskommunikation inkluderar NFC Forum, ISO/IEC-standarderna för kontaktlösa kort (till exempel ISO/IEC 14443 och 15693) och RFID (ISO/IEC 18000-6), samt Bluetooth SIG och BLE-specifikationer. Utvecklingen fokuserar på säkrare autentisering, bättre integritet och energihantering i wearables och industriell IoT.