kontaminationsriskerna

Kontaminationsriskerna avser riskerna för oönskad förorening som kan påverka människors hälsa, ekosystem eller materiella värden. Dessa risker uppstår när föroreningar introduceras i livsmedel, vatten, luft, arbetsmiljö eller medicinska miljöer och kan vara kemiska, biologiska, radiologiska eller fysiska till sin natur.

Förekomsten av kontaminationsrisker analyseras ofta genom riskbedömning: identifiering av faror, sannolikhet för exponering och konsekvenser. Inom livsmedel kan HACCP eller ISO 22000 användas för att styra kritiska kontrollpunkter. Inom arbetsmiljö används ofta riskbedömningar enligt arbetsmiljölagstiftning och motsvarande standarder. Inom miljö- och hälsosektorerna används anpassade regelverk och övervakningsprogram för att följa utvecklingen av riskerna.

De vanligaste vägarna till exponering är ingestion, inhalation och dermal kontakt. Sårbarheter finns hos barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar, samt hos individer i sårbara geografiska eller socioekonomiska situationer. Kontaminationsrisker kan uppkomma vid produktion, lagring, transport, användning eller förvaring av produkter och vid byggnader eller anläggningar där människor vistas regelbundet.

Exempel på risker inkluderar livsmedelsföroreningar som Salmonella eller Listeria; vattenrelaterade risker som Legionella eller förorening i dricksvatten; kemikalieutsläpp vid industriell verksamhet; samt luftföroreningar i tätorter och arbetsmiljöer. Åtgärder för att minska riskerna omfattar förebyggande inköps- och leverantörskontroll, sanering och rengöring, god ventilation och filtrering, övervakning av nivåer samt utbildning, beredskap och kommunikation i händelse av incidenter.

Styrning av kontaminationsrisker kräver tvärvetenskaplig samverkan mellan livsmedelsvetenskap, arbetsmiljö, miljöskydd och hälso- och sjukvård samt kontinuerlig uppföljning och uppdatering av riskbedömningar.