kontaktmikrofoner

Kontaktmikrofoner är mikrofoner som fångar och omvandlar mekaniska vibrationer från en yta eller kropp till en elektrisk signal genom direkt kontakt. De skiljer sig från luftbaserade mikrofoner genom att de hämtar energi från ytan de fäster vid och därmed ofta fångar resonanser och ytvibrationer som inte hörs i luften.

Den vanligaste typen är piezoelektriska mikrofoner, ofta i form av en ceramisk skiva eller ett piezofilm. Dessa är vanligtvis högimpedanta och kan vara passiva, eller aktiva när de används tillsammans med en inbyggd eller extern preamplifiering. Placering och hur micen fästs påverkar ljudfärgen och frekvensresponsen, eftersom olika ytor och material förstärker olika vibrationer.

Användningsområden inkluderar inspelning av akustiska instrument (till exempel gitarrer, fioler, cello eller tamburin) genom att fästa mikrofonen mot ljudytan eller kroppens yta, samt foley och ljuddesign där kroppsvibrationer eller ytors resonanser önskar fångas. De används också inom medicinsk eller biomekanisk forskning för att registrera kroppsvibrationer i praktiska tester.

Fördelar med kontaktmikrofoner är deras förmåga att fånga ytvibrationer direkt och ofta izolera ljud från omgivningen, samt möjligheten att spela in från ytor som är svåra eller omöjliga att fånga med traditionella mikrofoner. Begränsningar inkluderar känslighet för fästanordningar och hanteringsljud, hög impedans som kräver rätt preamplifiering, samt en ljudkaraktär som starkt färgas av ytan de är fästa vid.