konsekvensbaserad

Konsekvensbaserad är ett adjektiv som används inom filosofi, etik och beslutsvetenskap för att beskriva metoder, teorier eller bedömningsramar där handlingars moraliska värde huvudsakligen bestäms av deras konsekvenser. I etik betecknar konsekvensbaserad etik en bred familj av teorier som hävdar att nyttan eller det goda resultatet av en handling är avgörande för om den är rätt eller fel. Den mest kända formen är utilitarismen, som ofta uttrycks som att åtgärder ska maximera sammanlagd lycka eller välbefinnande; olika varianter fokuserar på olika sätt att väga nytta och plikt eller rättvisa.

Inom området företags- och offentlig politik används konsekvensbaserade metoder för risk- och kostnadsnyttobedömningar, där beslut utvärderas utifrån förväntade effekter på olika intressenter. Inom biomedicin och hälsoetik används de för att väga nyttoeffekter av behandlingar, policyval eller prioriteringar när alternativ saknas. Det finns aktbaserade varianter (handlingsbaserad) och regelbaserade varianter (på regelsystemet grundat konsekvenser), samt vidare olika tolkningar inom utilitarismen såsom regelutilitarism och aktutilitarism.

Kritik riktar sig mot svårigheten att exakt förutsäga och jämka konsekvenser; mätning av nytta kan vara vagt eller subjektivt; risken att alltför stora rättvise- eller rättighetsintressen åsidosätts om målet anses gynna större nytta; samt att konsekvenser kan uppfattas olika för olika kulturer eller individer.

Se även: utilitarism, konsekvensetik, pliktetik, reglerutilitarism, aktutilitarism, riskbedömning.