kompositbaserade

Kompositbaserade material, eller helt enkelt kompositmaterial, är material som består av två eller fler komponenter som kombineras för att uppnå egenskaper som inte uppnås av något av delmaterialen ensam. Vanligtvis består ett komposit av en matris och en förstärkning som gör det starkare, styvare eller mer motståndskraftigt mot miljöpåverkan.

De två huvudkomponenterna är matrisen, som kan vara polymer, metall eller keramisk, och förstärkningen, ofta i form av fibers eller partiklar. Vanliga förstärkningar är kolfiber och glasfiber; mindre vanliga alternativ inkluderar aramidefibrer eller keramiska whiskers. De mest förekommande typerna är polymer matrix composites (PMCs), keramiska matrix composites (CMCs) och metall matrix composites (MMCs).

Egenskaperna hos kompositbaserade material kan vara mycket goda: hög styrka och styvhet i förhållande till vikt, god kemisk och korrosionsbeständighet samt möjlighet att skräddarsy termiska och mekaniska egenskaper genom val av matrix och förstärkning. Begränsningar inkluderar högre kostnader, mer komplex bearbetning och utmaningar när det gäller återvinning och reparation jämfört med traditionella material.

Användningsområdena är breda och innefattar flyg- och rymdindustrin, bil- och fordonssektorn, vindkraft, sportutrustning och byggsektorn. Produktionsprocesser varierar och inkluderar laminering, formsprutning, resintillförsprocesser som Resin Transfer Molding, pultrusion och filamentvindning. Forskning pågår även inom biobaserade matriser, större återvinningsbarhet och förbättrade reparationsmetoder för kompositbaserade material.