kodningssystem

En kodningssystem är ett uppsättning regler och symboler som används för att representera information i ett maskinläsbart eller mänskligt läsbart format. Huvudsyftet är att möjliggöra lagring, överföring och tolkning av data genom att definiera hur innehåll omvandlas till kodtecken och hur dessa tecken återges till betydelsefull information. Ett sådant system kan vara teckenbaserat, där varje tecken får en kod, eller nummerbaserat, där hela enheter som produkter eller dokument identifieras av unika koder.

Inom datoranvändning och kommunikation används olika typer av kodningssystem. Teckenkodningar som ASCII, ISO-8859-1 och UTF-8 beskriver hur tecken representeras som bitmönster i digital form. Andra typer inkluderar felkontroll- och felkorrigeringskoder som paritet, CRC och Hamming-koder, samt komprimeringskoder som används för att minska datamängden. Det finns även system för klassificering och märkning av information, till exempel ISBN för böcker eller ICD-10 för medicinska diagnoser.

Egenskaperna hos ett kodningssystem inkluderar dess syntax (vilka tecken eller identifikatorer som är tillåtna), semantik (deras betydelse) och ofta en hierarkisk struktur eller versionering. Kodningssystem kan vara öppna eller proprietära och kräver ofta underhåll och uppdateringar, samtidigt som bakåtkompatibilitet ofta bevaras genom korsreferenser eller övergångsplaner.

Användningen av kodningssystem underlättar interoperabilitet mellan system och organisationer, möjliggör effektiv klassificering, minskar fel i överföringar samt underlättar sökningar och analys. Exempel på välkända kodningssystem är ISBN och ISSN för publikationer, Dewey Decimal och Library of Congress för klassificering, samt ICD-10 och SNOMED för medicinsk terminologi.