klassindelningar

Klassindelningar är ett sätt att dela in människor i socialt konstruerade grupper utifrån deras ekonomiska och sociala position i samhället. Vanliga kriterier är inkomst, utbildning, yrke och det kapital man har, samt relaterade faktorer som bostadsområde och samhällsstatus. Syftet är att få en översikt över stratifiering och skillnader i livsvillkor.

Begreppet har sina rötter i sociologi och politisk teori. Karl Marx introducerade idén om klass som relationen till produktionsmedlen; senare utvecklades begreppet av Max Weber och andra teoretiker som uppmärksammade att även kulturella och utbildningsbaserade skillnader spelar en roll. Modern klassanalys betonar socioekonomisk status och ett spektrum av kapital – ekonomiskt, kulturellt och socialt – som påverkar individers livsvillkor och möjligheter.

I praktiken används olika klassindelningssystem i forskning, statistik och offentlig verksamhet. Vanliga dimensioner är yrke/yrkesklass (till exempel arbetare, tjänstemän, högre tjänstemän eller företagare), utbildningsnivå och inkomst. I Sverige används ofta kombinationer av yrke och utbildning för att avgränsa socioekonomisk position, och begrepp som socioekonomisk status (SES) används i analysramverk.

Klassindelningar används för att analysera skillnader i arbetsmarknad, hälsa, utbildning och bostadsförhållanden, samt för att följa utvecklingen över tid och informera policy.

Kritik: Klassindelningar kan vara förenklade och riskera stigmatisering eller maskera variation inom grupper. Klassförhållanden är ofta flytande och samspelar med kön, etnicitet och ålder. Samtidigt betonas att arbetsmarknaden och samhället blivit mer rörlig, vilket komplicerar klassbegreppets tydlighet.