klargörande

Klargörande är ett svenskt ord som används som substantiv och som participialt bildat led till verbet klargöra. Det betecknar handlingen att göra något tydligare genom att förklara eller avklara missförstånd, tvetydigheter eller oklarheter. Som substantiv används ordet ofta i formerna ett klargörande, klargörandet, klargöranden och klargörandena.

Etymologiskt härstammar klargörande från verbet klargöra, som består av klar- (tydlig) och göra (att göra). Ordet fångar idén att försäkra att informationen är tydlig, begriplig och fri från oklara eller tvetydiga aspekter.

Användning och kontext

Klargörande används i många sammanhang där tydlighet är central. Inom nyhets- och offentlig kommunikation kan ett klargörande av policys, regler eller villkor ligga till grund för förståelse och rättssäkerhet. I juridiska och administrativa sammanhang förekommer klargöranden av rättsliga konsekvenser eller processer. Inom företagskommunikation används det för att beskriva åtgärder som syftar till att minimera missförstånd, till exempel ett klargörande av ansvarsfördelning eller villkor i ett avtal. Inom utbildning kan klargörande material eller uppgifter hjälpa elever att förstå uppgifter och mål.

Relation till nära begrepp

Klargörande står nära förtydligande och förklaring, men nyansen kan ligga i att klargörandet särskilt fokuserar på att avlägsna tvetydighet och göra informationen mer entydig. I praktiken används termerna ibland omväxlande, men klargörande betonar oftare processen att klarlägga vad som gäller i praktiken eller i en given situation.