kaustisk

Kaustisk är ett adjektiv som används i svenska och norska sammanhang för att beskriva ämnen eller reaktioner som kan bränna, fräta eller upplösa vävnad. Inom kemin används termen främst om starka frätande baser som kan orsaka kemiska brännskador. Ordet härstammar från grekiska kautós 'brännande', via latin caustus, och blev vanligt i vetenskapligt språk under 1800-talet.

Frätande eller kaustiska ämnen kännetecknas av mycket hög basiskhet och förmåga att orsaka allvarliga skador vid hudkontakt. De reagerar ofta exothermiskt med vatten och med syror. I lösning uppträder de vanligtvis med högt pH, ofta över 12, vilket kräver noggrann hantering och skyddsutrustning.

Vanliga kaustiska ämnen är natriumhydroxid (kaustisk soda) och kaliumhydroxid (kaustisk potash), båda starka baser som används i rengöringsmedel, avloppsrensare och i olika kemiska tillverkningar. Kalciumhydroxid (släckt kalk) är också frätande i koncentrationer, men generellt mindre aggressiv än de starkaste hydroxiderna.

Användningsområden inkluderar rengöring, pappers- och tvåltillverkning, samt kemisk bearbetning. Kaustiska ämnen är viktiga men farliga, och hantering kräver utbildning och särskilda arbetsrutiner.

Hantering kräver skyddsutrustning, inklusive skyddsglasögon, kemikaliehandskar och skyddskläder, samt ordentlig ventilation. Förvaras i tätförslutna behållare åtskilda från syror och organiska föreningar. Vid exponering följs lokala instruktionsrutiner och vid allvarlig kontakt söks omedelbart medicinsk hjälp.