intramembranösen

Intramembranös ossifikation är en av de två huvudvägarna för benbildning i kroppen. Den kännetecknas av att ben bildas direkt ur mesenkymala celler utan ett kartilaginöst stadium. Denna process ansvarar framför allt för bildandet av platta ben i kraniet och för claviklarna.

Under fosterutvecklingen kondenserar mesenkym och cellerna differentierar till osteoblaster som bildar initiala ossifikationscentrum. Osteoblaster utsöndrar osteoid, den organiska benmatrixen, som mineraliseras till ben. Små benstrukturer, kallade trabekler, växer samman och bildar spongiöst ben. På ytan bildas periost, och ett yttre kompakt benlager utvecklas. Denna typ av ben består i början av vävnadsben (woven bone) som senare remodelleras till lamellärt ben.

Den intracellulära regleringen sker främst genom transkriptionsfaktorerna RUNX2 och Osterix (OSX) samt genom signalvägarna BMP och WNT. Lokala tillväxtfaktorer och mekanisk belastning påverkar differentiationshastighet och orientering.

Jämfört med endokondral ossifikation saknar intramembranös benbildning en kartilaginös mellanhand. Den är särskilt viktig för bildandet av kraniets platta ben och claviklarna hos människan samt för frakturläkning där denna ossifikationsväg dominerar.