instrumentgrupper

Instrumentgrupper är en vanlig term inom musik som beskriver de övergripande familjerna av musikinstrument. Klassen används i orkestrar, band, undervisning och musikvetenskap för att förenkla analys, övning och orkestrering. Grupperna baseras vanligtvis på hur ljudet produceras, instrumentets konstruktion och material, även om gränserna mellan grupperna ofta är flytande i praktiken.

De största instrumentgrupperna är stränginstrument, träblåsinstrument, bleckblåsinstrument, slagverk och tangentinstrument. Stränginstrument producerar ljud genom att strängar svängs eller sätts i vibration; vanliga exempel är fiol, viola, cello, kontrabas och harpa. Träblåsinstrument producerar ljud när luft får instrumentet att vibrera; exempel är flöjt, oboe, klarinett och fagott. Bleckblåsinstrument skapar ljud när en metallkropp vibrerar och ofta förstärks med ventiler; trumpet, trombon, valthorn och tuba är typiska exempel. Slagverk omfattar instrument där ljudet uppkommer av slag eller vibration, som timpani, trummor, klockspel, xylofon och marimba. Tangentinstrument omfattar instrument som styrs av ett tangentbord; piano, orgel och synthesizer är vanliga exempel.

Gränserna mellan grupperna kan vara oklara. Ett piano räknas ofta som tangentinstrument men har strängar som används i ljudproduktionen, och elgitarren räknas som stränginstrument trots att den ofta tillhör populärmusikens sammanhang.

Användningen av instrumentgrupper är central vid undervisning, i hur man analyserar musikstycken och när man planerar och beskriver hur en ensemble ska spela.